Tillbaka till verkligheten...

Ja, nu är jag redan inne på tredje arbetsveckan. 😳 Det är inte klokt vad fort det gått. Det är minst sagt fullt upp, men nu känns det som jag åtminstone är på väg in i matchen. Och om någon dag är det barnens tur, skolan börjar igen!
 
Och nu när jag ändå nämnde barnen, stämmer det verkligen att det finns föräldrar till barn på 15-16 år som köper ut alkohol och cigaretter? För att barnen ska vara "inne" bland kompisarna? Ett par cider för att liksom se lite coola ut på festen? Alltså, stämmer det så blir jag mörkrädd på riktigt. Hur sjutton tänker man där? De är ju BARN!! Man ska ju inte inbilla sig ens för en sekund att man som förälder skulle få mer koll för att man köpt ut. Naivt att tro att det stannar vid två cider tänker jag... 
 
Har också funderat på det här med tider ute om kvällarna? I min värld så ska inte ungdomar på 14-15 år vara ute och ränna på stan runt midnatt. Vad har de ute så sent att göra liksom, mer än att hamna i mindre bra situationer och kanske hitta på bus? Och sedan sova bort hela dagen efter och krypa ur pyjamasen framåt 14-tiden. Helt sjukt! Det är verkligen att ge ungdomarna en fin förutsättning i livet... NOT! Inte ens sommarlov är en tillräckligt bra ursäkt att få hålla på så.
 
Det här att inte våga eller orka ta några konflikter med tonåringarna, utan istället påstå att "jag väljer striderna" som det så fint heter. Vilken strid kan någonsin vara viktigare än att sätta gränser och lära dem att universum INTE kretsar kring bara dem? 
Om inte våra ungdomar får lära sig att hantera motgångar, begränsningar och att kompromissa, hur ska det gå sedan? Ja, jag är vansinnigt trött på den här slappheten rent generellt bland vissa tonårsföräldrar. Det gör att jag även har någon form av föräldrakooperativ att kriga mot... Den egoismen som finns bland många ungdomar idag är inget annat än skrämmande. Me, myself and I, med kränkt som mellannamn. 
 
Ja, jag är frustrerad (och lite uppgiven)